GÅRDENS HISTORIA

Nådhammar har en lång och intressant historia med anor från vikingatiden; det finns en skeppssättning och flera övriga ”hednagravar” på gården. Dess första verkliga guldålder kan dock sägas börja i och med att H.A. Lidholm år 1867 gjorde godset till centralpunkten för sin mejeriverksamhet, något som kom att utgöra de första stegen för grundläggandet av Arla.

H.A. Lidholm gjorde stora insatser för mejerinäringen och införde en mängd nymodigheter, både tekniska och affärsmässiga. I Stockholm öppnade han mjölkbodar, ”Nådhammarsbodar”, där mjölk från gården såldes. Han köpte in mjölk till gården från bygden omkring och hans imperium växte snabbt: Nådhammar var snart sin tids största s.k. herrgårdsuppköpsmejeri och under en period exporterade han mjölk så långt som till England, där han och svärsonen startat ett mejeri.

Det gick bra för Lidholm och han byggde sig en ståndsmässig bostad i den corps de logis som stod färdig 1875 och som ritats av arkitekten Hjalmar Kumlien. Kort därpå blev Lidholm helt blind, men det hindrade honom inte i hans gärning.

Parker anlades runt huset, den enorma ladugården byggdes om och till och Nådhammar fick det kulturlandskap som kännetecknas av betesmarker, anlagda stigar, en konstgjord ö, en stensatt bro till en stor ö m.m. Ett av de verkligt bestående intrycken Lidholm gjorde var att sänka hela Långsjön hela 1,4 meter, varpå 60 hektar ny användbar mark frilades. Det var en frenetisk aktivitet och det saknades inte resurser, vare sig visionära eller pekuniära.

Nästa period i gårdens historia påbörjas då Lidholm år 1897 låter Sofiahemmet disponera corps de logis. Här skapades då ett ”konvalescent- och hvilohem” avsett för Sophiahemmets patienter. Hit kom varje år många hundra personer för att under en period vila upp sig och hämta kraft ur de vackra omgivningarna. En av gästerna på hemmet vid förra sekelskiftet skriver:

”Fjärran från storstadens larm och
järnvägars rasslande buller
ligger en fager idyll, omkransad af
yppiga lunder,
bördiga ängar och fält och Långsjöns
glittrande vågor.
Här, i det fridfulla hem, som hvilar på
toppen af kullen
välkomst bjudes och ro, när hälsa
Du söker och hvila.”

Sophiahemmets verksamhet fortsatte till 1907, då hemmet flyttade först till Djursholm, sedan till Brevik på Lidingö 1913, lustigt nog fortfarande under namnet Nådhammarhemmet. Från Lidholms död 1904 till år 1907, då Sophiahemmet lämnade arenan, innehades Nådhammar av Lidholms svärson F.A. Bentzinger. Denne hade länge arbetat tillsammans med Lidholm och bl.a. varit chef för det engelska mejeri som Lidholm startat, där all grädde levererades från Sverige och där personalen delvis var svensk. Bentzinger levde och lärde i sin svärfars fotspår och tog alltså över Nådhammar efter denne, liksom han fortsatte gärningarna inom mejerinäringen och blev 1905 vd för Mjölkbolaget som 1915 utgjorde stommen i den då bildade Landtmännens mjölkförsäljningsförening u.p.a., nuvarande Arla.

1907 köptes Nådhammar av d:r Sven Carlson, en sann entreprenör och uppfinnare. Bakom sig hade han bl.a. 10 år med oljeutvinning tillsammans med bröderna Nobel i Baku. Vid tiden för köpet var han en aktad affärsman och kom att sitta i styrelsen för inte mindre än 12 företag, bland dem det nystartade Astra samt AB Nådhammarbodarna! I tio år ägde Carlson gården, till dess den köptes av Martin Waldenström, son till missionsförbundets grundare P.P. Waldenström. Martin Waldenström var en stor industriman; vd för Grängesbergsbolaget och LKAB, styrelseledamot i Svenska arbetsgivare-föreningen, Sveriges allmänna exportförening och i Sveriges industriförbund. Martin Waldenström var även representant i Bilderberggruppen, en sammanslutning av västvärldens allra mest inflytelserika industrimän, politiker och opinionsbildare, i vars förteckning över deltagare märks namn som Rockefeller, Heinz, Pirelli, Kissinger, Gates.

Martin Waldenström gjorde drastiska förändingar av corps de logis på Nådhammar. Han anlitade Ragnar Östberg, Stockholms Stadshus arkitekt, för att i grunden rita om huset. Det som tidigare varit en slottsliknande byggnad med tinnar och torn förvandlades till en fantastiskt vacker italienskinpirerad ”villa” med stramare former än innan.

Familjen Waldenström ägde Nådhammar till 1990 då Spendrups köpte gården och lät renovera corps de logis, som varit uthyrt under en period, till sin forna glans. Jens Spendrup är idag hyresvärd till ett antal boende familjer på gården, däribland vi.

Föregående arrendator hade mjölkkor på gården som han drev 1968-2004.

Familjen Waldenström finns i högsta grad fortfarande med i bilden genom egna fastigheter på gården.

Underbara Hyddan, gårdens första huvudbyggnad (1858) och sedan corps de logiet byggdes förvaltarbostad. På bilden midsommarfirande 1919.
Sedan 2004 vår bostad.